Ekonomiskt självförtroende är en superkraft

Veckopeng är jättebra för genom den lär sig ditt barn ta ansvar för- och hushålla med pengar.

Oftast är den en gåva eller knutet till en prestation. En del föräldrar ger istället pengar vid behov. Här är det bra att vara försiktig så att inte barnet lär sig att tjata lite extra för att få mer pengar. Kom ihåg att när veckopengen är slut så är den är slut, precis som dina pengar. Det behöver ditt barn lära sig eftersom det tränar barnet i att hushålla med sina pengar. En bra sak till med en regelbunden veckopeng är att den, enligt studier, minskar risken för betalningsanmärkningar och överskuldsättning i vuxen ålder.

Om veckopengen ges i kontanter eller digitalt beror på hur du använder pengar. Kontanter är lätta att förstå, eftersom barnet får en fysisk peng. Samtidigt är barn digitala. Därför kan en idé vara att barnet får en summa varje vecka och så skriver ni ned alla summor i en pengakollbok, eller använder en app för att hålla koll. Det ger er en översikt på hur mycket pengar barnet har och hur de används.

Först och främst. Ditt barn är klokt och förstår väldigt mycket. Säg som det är – att i vår familj måste vi betala räkningen för att kunna tända lamporna hemma. På samma sätt måste vi köpa mat, kläder, busskort och annat. Efter det kan vi köpa det vi vill så länge pengarna räcker. Ditt barn förstår det.

Samtidigt kommer ditt barn att tjata om sina upplevda måsten. Då behöver du säga att just nu har vi inte råd, men du kan önska dig det i present eller spara ihop till det på egen hand.

Forskning visar att målsättning är fundamentala för att lära sig värdet av pengar och sparande.

I den här åldern lever barnet mycket i nuet. Det gör att frestelsen i leksaksaffären är otroligt svår, men det är verkligen nyttigt att låta ditt barn vänta och längta lite. Låt det skriva en önskelista och kanske börja lägga undan en del av veckopengen för att kunna köpa på sikt.

Om du bestämmer att ditt barn får göra vad det vill med en del av veckopengen, medan en del sparas till något barnet vill ha gör du något riktigt bra. Det lär barnet vikten av att spara regelbundet. Här är det bra att börja i liten skala, och sätta upp mål med sparandet som ligger nära i tiden. Och barnet behöver inte spara till en jättegrej. När ditt barn kan betala ett hopprep eller en boll själv kommer du att se stoltheten. Att lyckas med det här lär barnet att när de har tålamod då kommer belöningen.

Inget barn skriver under på det här, men det kan faktiskt vara bra att inte få allt man vill ha hela tiden.

För dig kan det vara tufft att säga nej. Inte minst för att det i grund och botten är en bra sak när ditt barn försöker övertala dig.. Det gör sin röst hörd, förhandlar och tar plats. Samtidigt innebär inte det att barnet alltid ska få som det vill.

En av de stora vinsterna med att sätta gränser, förutom att onödiga utgifter undviks, är att barnet lär sig förstå och hantera känslor. Det är väldigt nyttigt, även om det i stunden känns jobbigt när viljan att ha något känns övermäktig. På samma sätt är frustration, att hålla ut och att låta en jobbig känsla klinga av något som barnet lär sig av. Det formar klokare ekonomiska vanor över tid

En fördel med yngre barn är att de inte fastnar så lätt i jämförelsefällan. De är inte så noga med märken och blir ofta glada för allt de får.

Ditt barn hanterar utan problem att du och kompisarnas föräldrar har olika mycket pengar. Det är inte konstigt att pengar räcker olika långt. Att stärka den här förståelsen redan tidigt kan vara klokt för att förbereda ditt barn inför framtiden då det lättare blir påverkat av vad andra har.

För ditt barn är det inget märkligt att folk väljer olika. Några köper stora glassar, andra köper mindre. Vissa sparar pengar. Andra kan inte göra det. Det finns en naiv självklarhet här som är värd att vårda.

Samtidigt ser ditt barn vad andra gör och jämför sig med dem. Det gillar andra barns leksaker, kläder och blir nyfiken på vad kompisarna gör på helgerna. Här är det bra att inte dras med, utan använda era pengar på det sätt som är bäst för er.

Lär gärna ditt barn att vara kreativ. Att låna och låna ut saker så att barnet och dess kompis kan använda varandras grejer är bra. Kanske kan de byta med varandra? Och när något dyker upp som barnet så gärna vill ha – uppmuntra till sparande.

Kom ihåg att alltid ta barnets känslor på allvar. Om det känner att alla andra kompisar har fler leksaker, då behöver ni prata om det. Ett sådant samtal kan lära er båda mycket och ge dig en chans att peka på sådant som ditt barn har och som kompisarna kanske inte har.

Ett av de bästa sätten för barn att lära sig är genom erfarenhet och praktisk övning. När du vill hjälpa ditt barn att lära sig mer om sakers värde kan det därför vara smart att ta leken och vardagliga situationer till hjälp. Det är också viktigt att du föregår med gott exempel. Barn är nämligen väldigt uppmärksamma och tar efter beteenden och vanor.

Veckopeng är jättebra för att ditt barn lär sig ta ansvar för och hushålla med pengar.

Oftast är den en gåva eller knutet till en prestation. Sen finns det ju också föräldrar som ger barnet pengar vid behov i stället. Här är det bra att vara försiktig så att inte barnet lär sig att tjata lite extra för att få mer pengar. Kom ihåg att när veckopengen är slut så är den är slut, precis som dina pengar. Det behöver ditt barn lära sig eftersom det tränar barnet i att hushålla med sina pengar. En bra sak till med en regelbunden veckopeng är att den, enligt studier, minskar risken för betalningsanmärkningar och överskuldsättning i vuxen ålder.

Kontanter är ett enkelt val för oss som vuxit upp med dem, men samtidigt hör ditt barn till en digital generation. Vilken form av peng du väljer behöver utgå från hur du hanterar pengar. Om ni inte har kontanter hemma kanske det känns mer logiskt att även ha veckopengen digitalt och då kan det vara en god idé med en pengakollbok eller appar. Där får ditt barn enkelt en översikt på hur mycket pengar det har och hur de används.

Sätt gärna ett grundkrav för att ge veckopeng, till exempel att städa rummet. På så sätt förstår barnet att pengar kräver en motprestation, precis som för oss vuxna.

Att få ditt barn att göra en budget är superbra. Nyckeln för att lyckas är att det känns relevant och kul för barnet.

Barn i 8–10-årsåldern är väldigt mycket här och nu. Får de pengar vill de köpa något direkt. Här behöver du få ditt barn att tänka långsiktigt och kanske lite större. Att på ett bra sätt motverka impulsköp hjälper ditt barns utveckling.

Ett första steg är att uppmuntra barnet att sova på saken när den vill ha något.

Därefter kan du tipsa om att det finns möjligheter till att köpa något bättre på sikt om det sparar. Låt ditt barn välja vad som är viktigast. Vill det lägga hela veckopengen på köp i appar och godsaker? Kanske vill det hellre offra något där och spara till en sparkcykel?

Barn är kloka och förstår oftast mer än vad vi tror. Ditt barn förstår att ni måste ha mat på bordet och köpa kläder. Därför är det bra att vara tydlig med vad som är måsten i er familj. Förklara att först när alla måsten är betalda kan vi köpa sådant som är kul, men bara om det finns pengar kvar.

Ju större ditt barn är, desto dyrare saker kan det tjatas om. Därför är det extra viktigt att du sätter gränser. Säg till när det inte finns pengar eller att barnet får vänta på sin födelsedag eller jultomten. Förklara att om det är något som ditt barn verkligen vill ha innan dess, då får det spara.

Vi använder allt mindre kontanter, vilket kan göra det svårt för dig att lära ut något så abstrakt som pengar. Ditt barn ser hur du blippar ett kort eller telefonen i butiken och trycker på en knapp på datorn. Sedan får ni massa varor.

Förmodligen vet ditt barn att du får pengar för det du gör (jobbar, studerar o dyl.). Däremot är det inte självklart att pengarna försvinner när du blippar kortet. Du behöver förklara att när du jobbar fylls kortet på. Sedan kan du blippa tills pengarna du fått är slut. Då måste kortet fyllas på igen. Precis på samma sätt fungerar det för barnet med veckopeng eller pengar de tjänar. Och vill barnet köpa något, då behöver det kunna tjäna pengar.

Uppmuntra ditt barn till företagsamhet. Guida ditt barn kring hur det kan tjäna pengar. Tänk dock på att det ska vara riktiga jobb så att barnet förstår att jobb inte heller växer på träd.

Glöm inte att förklara att ett annat sätt att kunna köpa saker är att spara en del av sina pengar.

Sätt er gärna och lista såväl jobb som lön. Då kan ditt barn lättare räkna ut vad som krävs för att köpa en viss sak. Det gör också att ditt barn förstår sakers värde och kan sätta det i relation till arbetsinsatsen. Kanske är den där leksaken inte värd en hel sommars gräsklippande? Här får barnet göra valet, vilket gör värdet mer konkret.

Okej, världen har förändrats sedan du var barn. Där du kanske köpte leksaker är ditt barn allt mer digitalt.

Vill det lägga veckopengen på att köpa saker i spel – kör. Säg inte nej. Det är så ditt barn lär sig att välja och att hushålla med sina pengar på något som känns relevant för barnet.

Fast, det fungerar bara om det kostar på riktigt. Ge inte barnet extrapengar utöver veckopengen, det blir dyrt för er båda. Troligen är spelkontot kopplat till dig. Då behöver barnet se att veckopengen sjunker när det handlar i spel.

Vill du få ditt barn att lägga pengar på annat? Ge då exempel. På så vis kan det självt göra valet och känna att det gör det bästa med sina pengar.

Det är viktigt att du pratar med ditt barn om att familjer har olika ekonomiska möjligheter. Därför kan vissa resa flera gånger om året, medan andra inte reser alls.

När du pratar med ditt barn varför ni kan, eller inte kan, göra som andra familjer handlar det om er situation. Förklara att vuxna har olika mycket pengar. De pengarna ska räcka till både måsten och nöjen.

Tar vi resor är det ett val vissa familjer gör – om de har pengar till det. Att förklara det här är viktigt för ditt barns förståelse. Visst, de kan bli arga och besvikna, men de förstår – och de älskar dig lika mycket oavsett om ni reser eller ej. Var ärlig kring er ekonomi och säg att ni inte har råd om det är så det är.

Samtidigt är det viktigt att ta barnets känslor på allvar. Det är okej att känna sig besviken över att inte få åka på en resa.

Istället för att fastna i jämförelser, kan barnet hjälpa till att göra det bästa för er, utifrån er plånbok. Det mår ni bäst av och dt är dessutom värdefullt för barnet i det långa loppet.

Ditt barn vill ofta ha något och det är faktiskt jättebra om svaret, när det behövs, blir nej. Det utvecklar barnets ekonomiska kompetens och förmåga att ta ansvar för egna pengar.

Fast, säg inte bara nej. Lyssna till ditt barns argument. Det är bra att det gör sin röst hörd och förhandlar. Uppmuntra det, men våga stå emot när det behövs.

Det är nämligen så att känslor och ekonomiskt beteende hänger ihop. Därför tjänar både du och ditt barn på att du står emot. Ditt barn mår bra av att hantera frustration och att tvingas vänta. Däremot är det inte bra om jobbiga känslor eller impulser får styra dess ekonomiska beteende.

Kom ihåg att impulsköp sällan är bra. Kan du få ditt barn att tänka efter lär du det att använda sina pengar bättre.

Var också tydlig med att du står för alla måsten. Du betalar för hemmet, maten och kläderna. Allt ditt barn ser som måsten är egentligen saker det vill ha. Här får du lära barnet att välja utifrån hur mycket pengar som finns. Ditt barn är klokt och kan göra det valet, så länge alternativen är relevanta för – våga pröva.

I den här åldern upptäcker barn att andra barn kanske har dyrare kläder, reser mer och annat. Det här behöver ni prata om.

Förklara lugnt att vuxna har olika mycket pengar på grund av vad de jobbar med, eller för att de kanske inte jobbar alls av diverse anledningar. Det påverkar vad en familj kan köpa.

Förklara också att familjer väljer olika saker. Några vill resa, andra tycker det är viktigt med en ny bil. Andra sparar mer. Utgå från er själva och motivera för ditt barn varför ni gör som ni gör.

Det här kan bli en komplex fråga i och med att barnet kan fastna i jämförelsefällan.

I den här åldern börjar det att bli viktigt att ha det som andra har för att inte känna sig utanför. Därför är det viktigt att du tar till dig barnets uttryck och känslor och lyssnar noga på dess tankar.

Du kan behöva säga nej för att dina pengar inte räcker, vilket kan vara tufft för barnet. Därför är det viktigt att komplettera ditt nej med att berätta om det ni har för att minska fokus på allt ni inte har. Familjers ekonomier ser olika ut och det viktiga här är att du gör det bästa av era pengar.

Med månadspeng får ditt barn ett större ansvar, men också mer frihet. Det här är dess första månadslön.

Ett grundtips: kom överens om vad pengarna ska räcka till. Lägg dig sen inte i hur pengarna spenderas. Låt ditt barn upptäcka vad dess beslut innebär – det är så det lär sig. Och visst är det bättre att det sker små malörer nu än att barnet gör större, mer dyrbara misstag i vuxen ålder?

Det är ganska troligt att månadspengen ibland inte räcker. Tänk då så här:

Det är svårt att säga nej när ditt barn ringer, men ibland måste du ta tuffa beslut, det tillhör föräldraskapet. Behöver ditt barn pengar för att komma hem tryggt – då swishar du. Om det däremot vill fika, trots att månadspengen är slut, är det en helt annan sak. Då bör tillskottet ske i utbyte mot att ditt barn jobbar för det. Ge det inte gratis pengar.

Ibland behövs ett nej för att ditt barn ska lära sig något viktigt på sikt. Att kortsiktigt ge efter kan skapa långsiktiga problem. Visst, det är bekvämt för er båda att slippa konflikter, men ibland behövs de. Kom ihåg att ett trist svar idag kan göra att ditt barn får sunda vanor på sikt.

Så, acceptera att ett nej idag kanske skapar en del frustration, men att det ökar barnets ekonomiska kompetens och förmåga att ta ansvar för sin ekonomi. Tänk på den vinsten när tonåringen gormar.

Märker du att det händer lite för ofta – fundera på om ditt barn är moget sin frihet. Prata om saken, se hur pengarna används, hur mycket pengar barnet behöver och hur ni ska prioritera. Det här lägger en mycket viktig grund för ditt barn.

Kom ihåg att barn och tonåringars hjärnor inte är som vuxnas. Du behöver hjälpa ditt barn att tänka långsiktigt och kanske lite större. Det motverkar deras spontana reaktioner och impulsköp.

Uppmuntra barnet att alltid sova på saken för att se om det i morgon fortfarande vill ha det där som är ett måste nu. Våga också ge ditt barn en liten puff för att uppmärksamma dess ekonomiska val och få det att tänka långsiktigt.

Tumregeln är: ju äldre barn, desto mer långsiktiga mål. Det gör din roll viktigare. Du behöver hjälpa barnet att hitta sitt varför och visa hur det ska nå fram till målet – och förstås hur det undviker hinder och frestelser längs vägen. Det här ökar sannolikheten för att ditt barn ska lyckas, något som på sikt kommer skapa stor tillfredsställelse.

Praktiskt så handlar det om att ni planerar tillsammans, räknar och att du bjuder in barnet i alla beslut. Det ansvaret är en del av barnets viktiga självständighetsprocess.

Oavsett om ni använder er av appar eller papper och penna är budgeten ett sätt att planera ditt barns intäkter och utgifter. Först lägger ni in månadspengen. Därefter får ditt barn planera vad det vill göra med sina pengar utifrån de ramar ni satt upp tillsammans. Det är viktigt att det är tydligt vad du som förälder betalar och vad ditt barn förväntas använda sin månadspeng till.

Här ska du undvika pekpinnar, men coacha gärna så att barnet använder sunt förnuft. Ett exempel är att lära det jämföra priser istället för att handla på impuls.

Sen följer ni upp budgeten och ser hur utfallet blev. Då ser ditt barn varför det blev pengar över, eller varför budgeten sprack. Testa det här, förmodligen lär sig ditt barn något om sig själv redan efter en månad.

Köp nu och betala sen kan bli dyrt om man inte har koll på villkoren. Det här behöver ditt barn förstå. Dessutom är det du som står för krediten, vilket gör att ditt barn inte ser konsekvenserna om du inte skulle ha råd att betala.

Grunden är att läsa på och göra informerade val. Ställ också en viktig fråga till ditt barn: Om du inte har råd att köpa nu, kommer du att ha det när fakturan ska betalas?

Som regel kan det vara klokt att lära ditt barn att hellre spara och köpa när det har råd än att låna för att köpa.

Det är avgörande att ditt barn förstår att ett kreditköp är ett lån. Betalas det inte i tid får du betala ränta på lånet. Med andra ord blir det slutliga priset högre än vad du trodde när du köpte varan.

När ditt barn blir äldre upptäcker det att familjer har olika förutsättningar. Det vet att det bottnar i att vuxna har olika mycket pengar.

Samtidigt blir ditt barn allt mer självständigt och formar bilder av vad det vill med sitt liv. Kanske blir en viktig fråga att prata om varför ni åker/inte åker på semestrar.

I de här frågorna är du barnets viktigaste förebild. Låt ditt barn hjälpa till att tänka kreativt. Se över era inköp. Är något onödigt? Kan vi få in lite extra pengar. Lyssna på ditt barns tankar och lägg tillsammans upp en plan för att en dag kunna resa, eller köpa något annat som kostar mycket pengar.

Tre saker är värda att tänka på här:

I den här åldern påverkas ditt barn av influencers och socialt tryck. Därför är det viktigt att undvika jämförelsefällan och köpa det ni inte har råd med.

Ju äldre barnet blir desto mer medvetet blir det om att familjer har olika förutsättningar. Varför det är så är en komplex fråga som många i tonåren vill få svar på. Frågor om rättvisa och orättvisa är vanliga.

Förutom att du behöver vara transparent med er situation är det viktigt att pratar om vilka val ni och andra familjer gör. En del vill resa medan andra köper kapitalvaror. Vissa prioriterar ledig tid och andra har inte tillräckligt med pengar.

Kom ihåg att det är naturligt att jämföra sig med varandra. Det gör vi alla, men jämförelsen behöver utgå från er situation och de val ni gör. Inte hur exempelvis influencers har det.

För ditt barn som nu blir allt mer självständigt och söker både sin identitet och plats i gruppen är det viktigt att vara inkluderad. Därför lägger det märke till hur andra har det och lever sina liv.

Ta de här känslorna på allvar. När barnet påpekar att alla andra har något är det för att det inte vill känna sig utanför. Det är en hotfull känsla som påverkar hur barnet agerar och tänker kring pengar.

Genom att du förstår det och möter ditt barn på rätt sätt kan du påverka beteendet och hur det, i sin tur, påverkar ditt barns syn på pengar.

De här åren är utmanande, men också fantastiska. Ditt barn blir allt mer självständigt och delaktigt i beslut som rör det egna livet. När utrymme finns, och barnet känns moget, kan du därför öka på månadspengen. Låt sedan barnet bestämma hur pengarna används. Det gör att barnet lär sig vikten av att prioritera och tänka långsiktigt.

Att ditt barn inte alltid får vad det vill ha är jätteviktigt. Det är så barnet lär sig ta ansvar för sina egna pengar.

Kanske försöker ditt barn argumentera för sin sak. Att göra sin röst hörd och förhandla är bra, men här måste du sätta gränser och vara en god förebild.

Här handlar det nämligen om att känslor, snarare än rationella tankar, styr beteenden. Därför tjänar både du och ditt barn på att stå emot impulsköp. Ett nej kan kännas jobbigt, men är bättre än att barnets inköp styrs av spontana känslor.

Ett nej är inget avfärdande. Be ditt barn sova på saken och se om det fortfarande vill köpa den där grejen dagen efter. Det här ger barnet tid att tänka efter, vilket leder till att pengarna används bättre.

Påminn också ditt barn om att du står för alla måsten. Det som barnet kallar ett måste är något de vill ha. Ett sådant köp är möjligt om pengar finns – och innebär ofta att ditt barn får avstå något annat.

Kom ihåg att ditt barn är klokt. Det förstår vad beslut och val innebär. Ge barnet den möjligheten, det lägger en viktig grund för dess framtida ekonomiska agerande. Kanske gör det också att ditt barn undviker ett lån i vuxen ålder och istället försöker nå målet genom att spara.

Så, säg inte alltid ja, men säg inte heller bara nej. Hjälp ditt barn att spara och att sätta mål – det är den bästa vägen för ditt barn att få något som det inte just nu har råd med.